Om Elin var ett kul återseende så var det ännu roligare att träffa Elin och Jörgen som jag jobbade med i Spanien vintern 2010-2011. Jag hade inte träffat dem sedan dess och då hade dom med sig sin 1 åriga son Melker. Melker är nu 4,5 år och har blivit storebror till Isak 2 år. Fick bo hemma hosmdenna fina familj och det var så mysigt.
Spelade proamen med 2 skojfriska män och en trevlig dam som jobbade för Nordea. Vi kan väl säga att vi inte var bästa (inte sämsta heller) laget för dagen, men trevligast hade vi nog iaf.
Min första match fick jag spela mot Madeleine Ziegert från Halmstad. Hon hade på morgonen gått ut och spelat en förmatch. Vi var nämligen 35 stycken som anmält oss till tävlingen, men endast 32 skulle få spela. Därför fick de 6 sämst rankade tjejerna gå ut på morgonen och spela matcher för att se vilka som skulle få delta.
Då de som åker ut i första matchen inte får några rankingpoäng eller prispengar så var det nervöst att gå ut.
Jag började med att förlora första hålet, men tog tillbaka det redan på hål 2. Sedan började jag plocka hål och på hål 16 vann jag min match.
Dag 2 fick jag möta Johanna Björk från Vasatorp. Hon var då rankad nummer 6 på Nordea och jag hade spelat med henne i Sundsvall. Hon slår ca 45 meter längre än vad jag gör och det blir psykiskt jobbigt att spela när man själv inte kan nå in på 2 på par 5or och hon står med järnklubborna in. Efter 10 hål var jag 5 ner, trots att jag inte spelade dålig golf (var +2 efter 10an).
På elvans utslag, ett par 3, tänkte jag att jag måste i stortsett sätta bollen i hål på en gång. Hon lägger sig 2 meter från pin och det är min tur. Slår ett fantastiskt slag som slår ner en halvmeter från hål, träffar pin och lägger sig 5 cm bakom hål. Uppe vid green står en man och han börjar hoppa och skrika. Kul att se, synd att bollen inte gick i. Vann iaf hålet.
Nästa hål slår jag in bollen ca 0,5 meter från pin och vinner även detta hålet. It aint over until the fat lady sings. Jag plockar fler och fler hål och på hål 17 är vi lika. Och hål 18 delade vi. Vilken comeback! Tror att de flesta inklusive mig själv trodde att jag skulle förlora matchen på typ hål 15.
Vi fick ta till särspel. Hade chansen att avgöra på ettan, men lade min birdieputt på hålkant. 2an delade vi. Hål 3 är ett relativt kort par 4. Jag slog ut med en trä4a och hade ca 90 meter kvar. Johanna tog sin driver och fick på en kalasträff. Hon la sig i greenkant och hade en enkel chip kvar. Jag var tvungen att slå bollen mot pin, som var täckt av en bunker precis framför green. Det fattades ett par dm för att den skulle klara bunkern och bli helt perfekt. Efter det kunde Johanna vinna matchen och avancera till kvartsfinalen.
När jag körde hem pratade jag med Mathias i telefon. Jag visste att jag spelat grym golf (gick -2, vilket är den bästa rundan jag någonsin gjort på Nordea) men fick höra av honom att vår match var den enda som hade haft bra scorer. De andra tjejerna som vunnit sina matcher hade vunnit på +5 eller mer. Så jag hade haft oturen i att min lott hamnat på Johanna. Men jag kunde inte vara arg eller besviken efter att ha spelat så bra golf.
Sitter just nu vi köksbordet och tittar ut på regnet som faller från skyn. Om en timme går anmälningstiden till Nordea Tour Finalen ut. Där får endast de 30 bäst rankade (som anmäler sig) delta. Jag ligger just nu rankade som 26a, så jag är säker på att jag kommer med. Men vill ändå ha det på skrift.
För er som är med i birdieracet kan jag meddela att jag gjort 42 birdies hitintills i år. Om det blir chans till fler får vi se i eftermiddag eller i morgon.
Kram på er alla!
Hål nummer 4 på Karlstad GK
Hösten och dess vackra träd är på G. Men vi kunde spela tävlingen i shorts och piké :)

